Som yngre var jag den som drog mig undan, inte ville ta plats och hade inte så stora drömmar. Varför ska man drömma? och företag, vem vill ha det egentligen? Jag gillade att fotografera och jag fick så ofta komplimanger om mina bilder, att jag fångade något speciellt och såg det ingen annan ser. Men jag trodde såklart inte på det helt 100.. När det kom till gymnasiet valde jag att gå EL för att det kunde ge jobb. För jobb är ju det som är det viktigaste, hade jag hört. 

Men när jag sen ganska så tidigt fick barn så övergick naturbilderna till bebisbilder och föräldrar börja höra av sig och ville också ha såna bilder på sina barn. Det var otroligt läskigt och så småningom hade jag en liten verksamhet som senare blev ett företag. Alltså, min mardröm om att behöva synas, behöva stå för mig och ta plats blev sann.

Men herregud vad fel jag hade!

Mina rädslor höll på kväva min dröm som jag hade där längst inne. Inkapslad med flera lager som skalades av när jag tog modet att möta de rädslor som fanns och därmed tog drömmen fyr och blommade så småningom ut i YTREK Fotografi. Jag är mållös över var resan har tagit mig, den utveckling det gett mig personligen och hur fantastiskt roligt det är att både skapa och driva sitt egna företag! Att möta alla underbara människor jag fått göra, få fotografera och både skapa minnen, konst och dokumentera en speciell tid i människors liv. Att få den tilliten, den äran är så stort för mig jag är evigt tacksam över allt hela den här resan har gett mig hittills!

Det här med att vara med på bild

Många, inkl mig, har negativa känslor om att vara med på bild och det vill jag ändra på. En ändring börjar alltid med sig själv så har därför börjat "utsätta" mig oftare så att jag ska ha ännu större förståelse för hur det är att vara framför kameran och se sig själv på bild! Direkt är det lätt att vara dömande mot sig själv men när jag kollar på gamla bilder så vet jag att jag oftast tänker, mäh jag som tyckte jag var si eller så, men jag var ju fin! Tänk om man kunde säga så om sig själv, alltid?

Här nedanför är bilder på mig och mina grabbar från sommaren 2018 som såklart lyckats fångat många av mina skavanker, dubbelhakor och valkar. Men det är ju så jag ser ut och när jag kollar på bilderna på oss så ser jag mest kärlek, glädje och en acceptans att få vara precis så som man är. Det var en rolig kväll, där vi busade, upptäckte och tokade oss tillsammans och jag (troligtvis Elias och Isak med) kommer nog att vara glad för dessa minnen och bilder föralltid!

Tack för att du tog dig tiden att läsa! Jag vill mer än gärna få chansen att lära känna dig och din familj också och skapa just era bilder som ni kan minnas och njuta av flera år framöver.

Du är alltid varmt välkommen

att kontakta mig, fyll bara i nedan och låt mig veta vad jag kan göra för dig